Omfattning, utformning och examination

Samtliga remissinstanser som inkommit med yttranden bejakar behovet av chefs- och ledarskapsutbildning i Svenska kyrkan och många instämmer i utredningens skäl för att Svenska kyrkan och dess kyrkoherdar behöver utbildning.

En överväldigande majoritet av remissinstanserna bejakar behovet av en behörighetsgivande utbildning för blivande kyrkoherdar och välkomnar utredningens förslag i denna del.

Omfattning

Den behörighetsgivande utbildningen för blivande kyrkoherdar skall enligt utredningens förslag omfatta 15 högskolepoäng (10 veckor).

Det är ytterst få remissinstanser som i sina yttranden anger att de har en annan uppfattning om utbildningarnas omfattning än utredningens förslag. Domkapitlet och stiftsstyrelsen i Uppsala anger att de är tveksamma till om omfattningen på den behörighetsgivande utbildningen är tillräcklig. Lysekils församling och Farsta församling delar den tveksamheten. SKTF anger i sitt yttrande att det anser att den behörighetsgivande utbildningen är för snålt tilltagen. Ett minimum enligt deras uppfattning är 30 högskolepoäng.

Utöver den behörighetsgivande utbildningen finns andra utbildningar och stödåtgärder för kyrkoherdar såsom stiftens och Svenska kyrkans Församlingsförbunds verksamhet.

Utformning

Utredningens förslag om utbildningens innehåll har föranlett många kommentarer. Nästan hälften av remissinstanserna har lämnat sådana synpunkter. Ingen remissinstans förordar att något skall tas bort från den föreslagna utbildningen utan de passar framför allt på att påtala var tonvikten i utbildningarna bör ligga samt vilka områden som behöver tillföras. Några remissinstanser uttrycker i sina yttranden en oro för att utbildningen blir alltför teoretisk.

Bland de inkomna synpunkterna på utbildningens innehåll kan nämnas vikten av att det finns utrymme för teologisk reflektion, reflektion om chefskapets koppling till andligt ledarskap, egna reflektioner om sig själv som ledare, arbetsrätt och arbetsmiljöarbete, kyrkoordning, kyrkans organisation, den demokratiska styrningen, personaladministration, ekonomi och budgetprocess.

En överväldigande majoritet av de inkomna remissvaren är positiva till utredningens förslag till uppläggning av utbildningen vilken bl.a. innebär att utbildningen skall vara högskoleanknuten, ges på deltid, ha en del av undervisningen i internatform och kunna kompletteras med regionala seminarier. Flera remissinstanser betonar dock vikten av att utbildningarna förläggs med en större geografisk variation än den som finns angiven i utredningen. De anser att utbildningarna åtminstone bör förläggas till fyra platser i landet t.ex. Lund, Göteborg, Uppsala och Umeå.

Examination

I utredningen anges inte om utbildningarna skall omfatta någon form av examination. Detta påtalas i flera yttranden. Domkapitlet och Stiftsstyrelsen i Visby stift är en av dessa remissinstanser som anser att utredningens förslag behöver kompletteras med villkor och form för examination. Stiftsstyrelsen och Domkapitlet i Luleå stift anger i sitt yttrande att de förordar att den behörighetsgivande utbildningen avslutas med en examen där det framgår om deltagaren är godkänd eller inte godkänd.

Kyrkostyrelsens överväganden

I den utbildningsplan som Kyrkostyrelsen – om Kyrkomötet så beslutar – skall utforma kommer följande utbildningsdelar att finnas: Organisationskunskap – styrning och ledning av organisationer och av Svenska kyrkan; Ledarskap i teori och praxis inklusive reflektion kring chefskapets koppling till andligt ledarskap; Arbetsrätt och arbetsmiljö; Kommunikation och konflikthantering. I den kommande utbildningsplanen skall vidare anges att den behörighetsgivande utbildningen skall ges som högskoleutbildning och omfatta 15 högskolepoäng (10 veckor) samt att betyg på genomgången kurs utfärdas enligt gällande bestämmelser för högskolan.

Den försöksutbildning som pågår under 2007 är tvärvetenskaplig och sker i samarbete med den teologiska institutionen vid Uppsala universitet. Kyrkostyrelsen avser att även i fortsättningen knyta den behörighetgivande utbildningen till universitet och högskolor som har religionsvetenskaplig och teologiskt utbildning på avancerad nivå.